Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlärningsstil, Kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits..

I detta vetenskapliga och konstnärliga C-arbete har vi genomfört två kvalitativa studier för att undersöka vad begreppet personlig stil innebär. Först en observationsstudie av personlig stil på gatorna i Buenos Aires, sedan nio djupintervjuer med personer inom modebranschen i Sverige och Argentina. Utifrån detta fann vi en rad kriterier som tillsammans kännetecknar "personlig stil". Viktiga kriterier för att definiera personlig stil är att en person på ett estetiskt tilltalande och laborerande sätt lyckats kombinera kläder och identitetsbärande detaljer i sin outfit på ett sätt som är säreget och speglar personens smak. Personlig stil handlar därför om att oberoende av trender sätta sin egen smak i första hand, därför är självsäkerhet och självkännedom viktiga kvaliteter hos en person med personlig stil.

Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991).

Stil och identitet är två viktiga begrepp i ungdomars utveckling. I dagens samhälle har ungdomsperioden blivit längre och det är viktigare än någonsin att uttrycka sin personliga stil och på så sätt visa vem man är. I identitetsarbetet söker man tillhörighet till vissa grupper samtidigt som man vill särskilja sig från andra. I och med detta så skapas olika stilar där kläder, musik, fritidsintressen och kompisar är viktiga identitetsmarkörer.Detta ämnesområde intresserar mig mycket och jag har således valt att undersöka vad stil innebär för ett antal flickor i tonåren och hur de anser att de och andra individer i deras omgivning uttrycker sin stil. Vidare har jag valt att undersöka förhållandet mellan stil och identitet.Min metod innefattar litteraturstudier samt intervjuer med sex flickor i år 8.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2011.

Detta arbete, som utgår ifrån observationen att många spel inom survival horror-genren använder sig av en realistisk grafisk stil på sina texturer, undersöker om det är möjligt att förmedla samma läskiga känsla genom användandet av en stiliserad, eller tecknad, grafisk stil. Tre 3D-modeller föreställande monster, modellerade med inspiration från survival horror-spel, texturerades på ett sätt som motsvarade en realistisk grafisk stil, samt ett som motsvarade en stiliserad grafisk stil. Dessa låg sedan som grund för en enkätundersökning där respondenterna fick välja vilken version av monstren som var läskigast..

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Världshälsoorganisationen klassar övervikt och fetma som ett av det största globala hälsoproblemen i modern tid. Forskning visar att den konventionella fetmabehandlingen är otillräcklig eftersom den enbart leder till tillfällig viktminskning. Kognitiv terapi har vuxit fram som ett alternativ till den konventionella fetmabehandlingen. Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturöversikt undersöka om kognitiv terapi fungerar som behandlingsmetod mot övervikt och fetma ur ett långsiktigt perspektiv. Den frågeställning som formulerades i anknytning till syftet var: Har deltagare som behandlats för övervikt och fetma med hjälp av kognitiv terapi lyckats behålla sin reducerade vikt vid uppföljning minst ett år efter avslutad behandling? Resultaten visar att kognitiv terapi i tre av studierna var mer effektiv på lång sikt i jämförelse med andra behandlingsformer.

Uppsatsen behandlar teorin om kognitiv dissonans och dess effekter på attityder. Teorin om kognitiv dissonans beskriver bland annat att man strävar efter att handla konsekvent med sin attityd. Handlar man inkonsekvent kan man uppleva dissonans.Syftet med undersökningen var att mäta attitydförändring utifrån kognitiv dissonansteorin. Vi undersökte detta med experimentmetod och enkäter där vi med hjälp av 77 personer mätte attityder till olika organisationer före och efter en påverkan från vår sida.Våra analyser visade inga signifikanta effekter av attitydförändring i experimentet. Vår främsta förklaring till detta är den kognitiva dissonansen vi försökte skapa blev för liten och att andra motivationsfaktorer påverkade resultatet för mycket..

Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och lektionsförslagen på internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ?Verifiering av stilintryck?.

En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow..

Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen.

Detta är en rapport på mitt arbete om fotografier i syfte om att använda dem för attskapa texturer till The Elder Scrolls IV: Oblivion i dess grafiska stil. Detta kommervisas praktiskt i en mod till The Elder Scrolls IV: Oblivion som utvecklas av mig, ErikFeiril och Rikard Ryberg.Jag kommer visa för och nackdelar med olika arbetsprocesser för att skapa color,specular och normalmaps till The Elder Scrolls IV: Oblivions motor. Olikaprogramvaror och tillvägagångssätt kommer att ge olika resultat och jag menar påvisavilka av dessa som kommer närmast The Elder Scrolls IV: Oblivions grafiska stil, enstil som jag också kommer att definiera..

Undersökningen i den här uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks är nio elevlösningar, tre vardera från betygen A, C och E, från det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i stil mellan texter som fått betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sådana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och användning av referatmarkörer.Undersökningen visar att användningen av personliga pronomen är likvärdig oavsett betyg. De texter som fått A uppvisar dubbelt så många opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg.